Borås barnbibliotek – med barnglasögon

bis redaktionsmedlem Lena Lundgren har besökt några större bibliotek och granskat dem ur ett barnperspektiv. Tidigare har Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors, Deichman Björvika i Oslo, Jönköpings stadsbibliotek och Kalmar stadsbibliotek fått besök. Nu handlar det om barnbiblioteket vid Borås stadsbibliotek.

Barnperspektivet

När jag tittar på barnbiblioteken ur ett barnperspektiv ställer jag några frågor, som jag menar säger något om hur barnperspektivet (alltså vuxnas uppfattning om barns behov) och barn egna perspektiv (barns egna åsikter och medverkan) tas tillvara: Hur välkomnas barnen till biblioteket? Vilken information finns riktad direkt till barnen? Vad för aspekter av så kallat barntilltal går att se, exempelvis inslag av igenkänning, överraskningar eller ”roliga saker”? Hur är medierna exponerade? Vad syns av läsfrämjande arbete som utställningar och skyltning? Finns avtryck av barns inflytande eller medverkan, information om någon referensgrupp, skrivarverkstad, en förslagslåda, barns tips om böcker eller redovisning av förskolebarns eller skolelevers projekt? Svaren på mina frågor speglar naturligtvis inte hela verksamheten. Den säger inget om gruppbesök, uppsökande verksamhet och liknande, men visar vad barnen möter vid besöket, det första intrycket.

Knacka på!

Jag råkade komma till Borås stadsbibliotek från baksidan och det första jag stötte på var en ramp som visade sig leda till Barnens kulturrum Knacka på! som vänder sig till de små barnen och deras familjer. Anna-Clara Tidholms småbarnsklassiker Knacka på! är temat, och färger och scenografi utgår från boken. Här arbetar barnbibliotekarie och förskolepedagog tillsammans med aktiviteter som målarverkstad, sångstunder, sagor och ramsor i lokaler helt anpassade för de minsta och deras behov. Man samverkar också med barnhälsovården, andra kulturinstitutioner och föreningar.

Renodlade småbarnsavdelningar är inte så vanliga på biblioteken, på de flesta barnavdelningar erbjuds typ en mjuk matta och pekböcker i ögonhöjd för ”krypbarn”, vilket naturligtvis är bra. Men i Kulturhuset i Stockholm finns Rum för barn och på Malmö stadsbibliotek Kanini, båda med liknande upplägg som i Knacka på! Det vore en intressant om någon av biblioteksutbildningarna kunde genomföra en större studie av hur dessa småbarnsavdelningar liknar varandra eller skiljer sig åt och hur de fungerar. 

Barn och unga

Från Knacka på! leder en trappa upp till stadsbibliotekets barnavdelning. Jag gick till bibliotekets huvudentré för att se hur barnen välkomnas. Innanför dörrarna breder en stor tom och ganska mörk yta ut sig, i bortre ändan syns datorer för lån och återlämning med en rad vagnar tillhörande återlämningsroboten. Strax såg jag dock dels en öppen utställningsyta, dels en ”port” till avdelningen för ”Barn & unga 0–18 år”. Jag gick igenom porten och väntade tills vidare med utställningen.

En digital skärm informerar om program för barn i olika åldrar, bland annat om Bokväckarna, en bokklubb för barn 7–8 år. De yngre barnen disponerar en ljus och rymlig del av lokalen med gott om bilderböcker, generöst exponerade. Många bibliotek gömmer tyvärr bilderböckerna i felkonstruerade bilderboklådor, som döljer större delen av den roliga omslagsbilden. Men här är kanten på facken av plexiglas vilket visar större delen av framsidan och lockar till bläddrande. Så mycket mer av läsinspiration såg jag inte.

För de äldre barnen hittade jag flera inslag som uppmuntrar till läsande. Efterfrågade serier av ungdomsböcker är till exempel utmärkta med egna knubbar, där det också finns uppgift om att fler delar kan finnas i magasin. Små plexiglasboxar med föremål illustrerar genrer som ”Läskigt” och ”Förr i tiden”. På den bakre väggen skapar hyllor och kuber med färgglada böcker och spännande föremål en trivsam miljö. Valentindagen var aktuell vid mitt besök och på en stor anslagstavla fick barnen uppmaningen ”Skriv en lapp och sprid lite kärlek”, en uppmaning som uppenbarligen hade följts. På golvet var en enkel ”hinderbana” med ”uppdrag” utlagd. 

Det finns gott om sittplatser vid bord och där spelade äldre ungdomar schack, arbetade med gruppuppgifter eller bara hängde. Bibliotekets centrala utställningsyta disponerades också av ungdomar vid det här tillfället. Där visades en stor utställning om några östeuropeiska länder, resultatet av ett skolprojekt. Även där satt flera ungdomar som tydligen informerade om projektet. 

Barnperspektivet och barns perspektiv

Vid ett besök på Borås stadsbibliotek framträder både barnperspektivet och, åtminstone i någon mån, även barns perspektiv. 

Biblioteksentrén är visserligen inte särskilt välkomnande för barnen men när de väl kommer in i barnbiblioteket känns miljön levande och inspirerande med en del ”roliga saker”. Barns och ungas medverkan efterfrågas och syns, i vad mån de har inflytande kunde jag inte bedöma. Knacka på! är en beundransvärd satsning på de minsta barnen med ett tydligt barnperspektiv, och som det skulle vara intressant att studera vidare. 

Det finns en för de åtta ”Knallebiblioteken” gemensam broschyr för barn och vuxna. Den innehåller klar och tydlig information men är inte så roligt utformad. Det är däremot programbroschyren. Ett särskilt bokmärke gör reklam för Bokväckarna. Mitt intryck är att många bibliotek lägger ner åtskillig möda på att informera om sitt programutbud men behandlar sin egen basinformation betydligt mera lättvindigt och oinspirerat. Jag efterlyser mera omsorg och fantasi om den egna biblioteksinformationen, det kräver inte någon stor insats!

Tidigare besök har redovisats i följande bis-nummer: Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors i bis 2/2022, Deichman Björvika i Oslo i bis 1/2023, Jönköpings stadsbibliotek i bis 1–2/2024 och Kalmar stadsbibliotek i bis 1/2025.